Dag 18

Helvete vad tiden går egentligen , 18 dagar av denna dagboken , det slår mig bara när jag ser på arkivet , tycker inte alls det har gått så pass många dagar sen jag började skriva , men ett av problemen jag har är att jag inte har något tidsperspektiv , därför känner jag att detta blir viktigare och viktigare, men jag måste erkänna att varje inlägg inte kommer gratis , det krävs att jag sätter full fokus och kommer ihåg att göra detta också.
 
Det borde inte vara något svårt men det är det , det är därför en del inlägg kommer mitt i natten , jag kan inte få ro nog att sätta mig för att göra det , kan inte ha något annat igång heller som vanligt medan jag skriver , för då tappar jag bort vad jag haft för mig och tråden i det hela.
 
Idag har det varit uppemot 20 grader ute så jag spenderade 3 timmar på balkongen och njöt av vädret,kaffet , musiken i lurarna och ciggen , jag lyckades koppla bort det faktum att läkaren skulle ringa en stund och kunde koppla av .
 
Efter dem 3 timmarna så ringde sedan läkaren , telefonprat hatar jag ju , jag kan inte läsa av folk om jag inte kan se dem så att ha ett samtal över telefon är fruktansvärt jobbigt för mig , mail ,sms , messenger osv är enklare för där kan jag om inte annat få chansen och "studera" det som skrivs för att avgöra vad jag har att göra med .
 
Sa till läkaren att den nya medicinen inte fungerade, den skulle göra mig trött ,ta udden av panikångesten och jag skulle även kunna sova på den, inget av det funkar så han dubblade dosen , så vi får se , bad även om en längre sjukskrivning så jag kan fokusera på kbt:n som börjar nästa vecka , så nu satt han en månad fram den här gången istället för varannan vecka , fick även berätta det försäkringskassan hade sagt till mig , att han måste skriva intygen mer detaljerat annars kommer inte dom betala ut någon sjukpenning(ett rejält stressmoment ).
 
När samtalet sen var slut , var det som vanligt , jag var så uppvirad att jag skakade som om jag vore i shock, valde att bege mig ut en stund , behövde komma ifrån lägenheten efter det, åkte och handlade lite mat bara för att komma på andra tankar och det funkade , när jag sen kom hem igen så satte jag igång att fortsätta måla på tavlan , det tar tid men det blir framsteg i detaljerna , den är långt från klar men ja, framåt ...
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

fienden.blogg.se

Ocensurerat om att leva med psykisk ohälsa

RSS 2.0