Glömde bort helt igår att skriva ett inlägg i dagboken men det är för att jag varit mentalt trött under dagen. 

 

Jag gick ju med på att fika med mitt ex efter att han betedde sig helt bisarrt i lördags, jag var rätt så arg efter det hela och han var "tvungen" att snacka, inte för jag fattade vad han ville diskutera efter den fadäsen. 

 

Först försöker han ordna en fika privat hos mig eller han men jag tokvägrar detta, mitt hem är min borg och jag vill inte fylla det med negativitet, och jag vill inte heller bli "låst" i hans lägenheten. 

 

Jag träffar honom på ett fik efter han gått med på detta, han börjar snacka om hur han fortfarande älskar mig, hur han inte vill förlora mig som vän, han frågar hur länge jag och min nya varit ihop m.m.

 

Jag skäller ut honom för lördagen, säger åt han att hade det varit ombytta roller hade han uppskattat detta, att det aldrig kan ske igen för då kan vi uppenbarligen inte vara vänner om han inte kan acceptera att jag gått vidare, jag säger även till honom att för att ha en bra hälsosam vänskap kan inte varje gång vi ses gå ut på att prata sjukdomar, tabletter och allmänt negativa saker,givetvis måste man få ventilera sig men det ska inte vara grunden. 

 

Jag orkar inte med att dra 2 personer än gång till, det drar så mycket energi och jag kommer inte vidare med mig själv, bad honom söka professionell hjälp, eftersom jag har sett att han har mått/mår dåligt, för jag kan inte vara ett så pass stort stöd som han behöver nu eftersom jag själv drar ett jävla tungt bagage redan. 

 

Efter 2 timmar av fika så säger vi hej då för den här gången, jag hoppas att vänskapen kan fortsätta men jag är skeptisk....

 

 

.